Mammografistudier

Lars Erik Rutqvist Om forfatteren
Artikkel

I en artikel av Per-Henrik Zahl och medarbetare i Tidsskriftet nr. 16/2001 (1) kritiseras det svenska vetenskapliga underlaget för allmänna hälsoundersökningar med mammografi. Tyvärr upprepar författarna felaktiga påståenden om de svenska studierna som tidigare figurerat i massmedia. Artikeln baseras på en rad spekulationer och felaktigheter varför den saknar vetenskapligt värde.

Författarna påstår att det vetenskapliga underlaget för mammografiscreening står och faller med WE-studien. I Sverige ingår 290 000 kvinnor i randomiserade studier av mammografiscreening varav mindre än hälften utgörs av WE-studien. Vid en samlad analys visade samtliga svenska studier en minskad dödlighet i bröstcancer. Det vetenskapliga underlaget är således betydligt mer stabilt än vad Zahl och medarbetare hävdar (2).

Deras räkneexempel bygger på en rad felaktiga och oprecisa antaganden. Bland annat påstås att det finns ”enighet om att full helbredelse av brystkreft bare er mulig i stadium 1”. Vetenskaplig referens för påståendet saknas. Metaanalyser av adjuvanta behandlingsstudier visar dock att långtidsöverlevnad kan uppnås både bland patienter med stadium I och stadium II samt att tidig intervention i sjukdomsförloppet signifikant minskar dödligheten oberoende av tumörstadium (3).

Zahl och medarbetares räkneexempel bygger dessutom på stadiefördelning och stadiespecifik relativ överlevnad från Norska Kreftregistret. De antar att dessa data är representativa för resultaten i WE-studien. Återigen saknas vetenskapliga referenser för antagandet som sannolikt inte är korrekt. Detta gör att beräkningarna blir vetenskapligt ointressanta.

Incidensen av bröstcancer har ökat i hela västvärlden, sannolikt beroende på förändringar beträffande riskfaktorer: ökad andel kvinnor som föder barn sent i livet, ökad användning av postmenopausal östrogensubstitution m m. Detta borde medföra stigande dödlighetstal men i t.ex. Sverige har dödligheten för bröstcancer varit konstant. Detta beror sannolikt på en samtidig trend mot ökad tidigdiagnostik, samt introduktionen av nya medicinska behandlingsmetoder. En minskad bröstcancerdödlighet har rapporterats från England och Nederländerna, länder som infört allmänna hälsokontroller med mammografi. Även i Sverige ses en nedåtgående trend i län som tidigt introducerat allmänna hälsokontroller till skillnad från län som påbörjat mammografiscreening först senaste åren (4).

Det är beklagligt att man i Norge fortsätter att framföra ogrundad och vetenskapligt naiv kritik av mammografiscreening. Den viktiga frågan inför framtiden är hur sådana hälsokontroller skall kunna genomföras med hög kvalitet och gynnsamt resultat. Norge är därvidlag ett föregångsland i och med den nationellt samordnade kvalitetsvärderingen av mammografiscreeningprojekt vilken ger internationellt unika möjligheter att genomföra en kostnadseffektiv screeningverksamhet med potential att bryta dödlighetstrenden för bröstcancer också i Norge.

Anbefalte artikler