Diskussion
Undersökningen visade att knappt hälften av de slagpatienter som överlevde första attacken hade körkort för bil.
80 % av körkortsinnehavarna bedömdes inte uppfylla hälsokraven att köra bil i det subakuta skedet. Orsakerna till detta var extremitetspareser, kognitiva nedsättningar och/eller synrubbningar Detta resultat är rimligt med tanke på att ca. tre fjärdedelar av slagpatienter uppvisar kvarvarande neurologiska symtom 2 – 3 veckor efter det akuta slagtillfället (9) och många av dessa symtom utgör i alla fall ett temporärt hinder för bilkörning.
I många fall saknades uppgift i akutjournalerna om patienternas körkortsförhållanden. Troligen kände inte läkarna till om patienterna hade körkort eller inte. I alla fall fick patienterna inte någon information om att de i förekommande fall inte fick köra bil i det subakuta skedet.
Förhållandevis få akutläkare utfärdade muntliga körförbud för patienterna. De flesta förbuden utfärdades av rehabiliteringsläkare efter det subakuta skedet.
Det är naturligtvis tänkbart att en del patienter fick muntligt körförbud av läkare på akutavdelningarna utan att detta noterades i journalerna. Det är dessutom inte helt otänkbart att vissa patienter fick ett muntligt körförbud men inte kunde ta till sig eller minnas denna information pga. kognitiv nedsättning eller pga. att de befann sig i chockfas efter det akuta insjuknandet.
I många fall fick man alltså inte kunskap om patienternas eventuella körkortsinnehav förrän i samband med tre- och 12-månadersuppföljningarna. En del patienter berättade då, att de hade försökt köra bil efter utskrivningen från akutavdelningen. I flera fall märkte de då att bilkörningen gick «på Guds försyn». Förståndiga patienter avvaktade då med fortsatt bilkörning ett antal månader, tills de kände sig mera kapabla. En del patienter fortsatte dock att pröva sig fram med växlande framgång. De anhöriga uttryckte inte sällan oro över att patienterna trots sitt dåliga funktionstillstånd körde bil.
Ca. 40 % av de slagpatienter som hade kvar sitt körkort ett år efter det akuta slagtillfället bedömdes inte uppfylla hälsokraven att köra bil. Orsakerna var fortsatta extremitetspareser, nedsatt kognitiv funktion och/eller synfältsdefekt. Knappt hälften av dessa patienter körde bil. Fylkeslegen hade varit involverad i endast ett fåtal körkortsärenden under det första året efter det akuta slaginsjuknandet.
Inga systematiska undersökningar av t.ex. ögonstatus, inklusive visus och synfält, gjordes på patienterna i rutinsjukvården. Uppkomst av homonym hemianopsi efter t.ex. hjärtoperation kunde undgå upptäckt. Det var ibland tillfälligheter att en homonym hemianopsi upptäcktes, t.ex. vid undersökning hos optiker. Flera av patienterna med homonym hemianopsi körde bil flera månader, ibland mer än ett år, innan hemianopsin upptäcktes. Sådana bilförare torde utgöra en stor trafikfara.
Det kan misstänkas att förekomsten av synrubbningar i detta material är ännu större än vad som framkom i samband med 12-månadersintervjuerna. Det var inom ramen för denna undersökning inte praktiskt möjligt att göra undersökningar av synfält och visus utan endast telefonintervjuer.
Någon undersökning av eventuella trafikolyckor hos patienterna som bilförare gjordes inte.
Det är viktigt att behandlande läkare på t.ex. slagenheter alltid uppmärksammar körkortsproblematiken och undersöker t.ex. synfälten enligt Donders metod. I sitt utmärkta lärobokskapitel om behandling av slaganfall på slagenhet nämner Indredavik (9) ingenting om körkortsproblematiken i samband med akut slag. Temporärt muntligt körförbud bör utfärdas, om läkaren finner att «førerkortforskriftens helsekrav» att köra bil inte är uppfyllda, och patienterna bör även få en skriftlig information om körförbudet. Dessutom måste körkortsfrågan följas upp av ansvarig läkare.
Enhetliga bedömningar av förmågan att köra bil efter t.ex. slaganfall bör komma till stånd. För närvarande finns inga enhetliga normer i Norge – eller i Sverige – för sådana undersökningar. Systematiska körkortsbedömningar sker på några ställen i Norge, t.ex. vid Spesialsykehuset for rehabilitering, Kristiansand (10), Sunnaas sykehus (11), Universitetssykehuset Nord-Norge (12), Kirkenes sykehus (13) och i Trondheim (körsimulator).
Körkortsförhållandena hos slagpatienter skall alltid uppmärksammas av behandlande läkare
Om indikation föreligger skall temporärt muntligt och skriftligt förbud mot bilkörning utfärdas
Synproblem efter slaganfall skall särskilt beaktas med tanke på bilkörning och behandlingsupplägg
Enhetliga normer för körkortsutredningar efter t.ex. slaganfall bör utarbetas