Kommentar

Referensmaterial saknas - tilsvar til P. M. Mathisen

Inge Axelsson
professor emeritus, tidigare överläkare i barnmedicin, Östersunds sjukhus
Interessekonflikt:  Nei

Andreas Schmeling har publicerat mycket om åldersbestämning men han har, liksom svenska Socialstyrelsen, inte tagit hänsyn till pediatriska studier. Schmeling 2000 (1) är en sammanfattning av studier publicerade 1952-1991 (halvparten från 1950-talet). Studier från 2000-talet visar en helt annan bild. Jag arbetar nu med en studie av "Chronic stress and timing of puberty and bone age: systematic review" (en interimsrapport är "submitted for publication"). Hittills har jag inte hittat någon studie av barn födda efter ca. 1981 som visar att kronisk stress ger retarderad utveckling men 19 studier som visar accelererad pubertetsutveckling efter misshandel, sexuella övergrepp, frånvarande fader, psykisk sjukdom hos mor, familjekonflikter, vanskötsel ("neglect"), placering i fosterhem, fattigdom, migration eller hög koncentration av kortisol i hårstrå (stressmarkör). Utveckling av pubertet och benålder är parallella (2). Vi saknar referensmaterial från ungdomar som ensamma flytt över hav och land till Europa. Att använda referensmaterial från övre medelklass i höginkomstländer är helt missvisande.

Litteratur
1. Schmeling A, Reisinger W, Loreck D et al. Effects of ethnicity on skeletal maturation: consequences for forensic age estimations. Int J Legal Med (2000) 113 : 253–258.
2. Lazar L, Phillip M. Pubertal disorders and bone maturation. Endocrinol Metab Clin North Am 2012 Dec;41(4):805-25.

Published: 15.03.2018
Laget av Ramsalt med Ramsalt Media